Visst är vissa känslor bättre än andra, eller?

Du kanske tycke att en del känslor är bra men andra är väl ändå onödiga! De får ju inte mig att må speciellt bra.

Vi ber dig att reflektera över följande fråga: Är det sant att vissa känslor är bättre och andra sämre? Eller hur är det?

Eftersom känslor är en så stor del av livet finns det förstås en stark värdering kring dem. Det är helt naturligt att vissa känslor KÄNNS bättre eller sämre än andra, men det betyder inte att de ÄR bättre eller sämre!

Vi hävdar med bestämdhet att det inte finns några onödiga eller dåliga känslor, och att även de så kallat ”negativa” känslorna är helt nödvändiga! För att må riktigt bra behöver du ha tillgång till alla känslor för de är sammanflätade med varandra. De är lika viktiga och ger dig vägledning på olika sätt.

Detta innebär att när du undviker känslor som du tycker är obehagliga och som du fått lära dig inte är passande, minskar det samtidigt tillgången till de andra känslorna som du gärna vill känna, och din upplevelse av livet blir begränsad.

Tänk dig ett prisma, belyst med vitt ljus som delas upp i regnbågens alla färger. Vi säger inte att vissa färger är bra och andra dåliga, även om vi kanske gillar vissa färger bättre. På samma sätt är det med känslor. Precis som i fallet med prismat finns de med som en del av livets känslomässiga spektrum.

Vi ska nu berätta om de fem grundkänslorna, och hur de berikar ditt liv när du bejakar och lyssnar på dem och begränsar dig när du håller tillbaka dem. En del menar att det bara finns två grundkänslor, kärlek och rädsla, men i metodiken som vi använder oss av utgår vi från fem olika känslor.

Ilska

Vi börjar med ilska eftersom det är den mest missförstådda känslan, både i vårt västerländska samhälle och runt om i världen. Många förknippar ilska med aggressivitet, hat, våld och krig, men detta bygger på okunskap om grundkänslan i sig. Faktum är att det är nedtryckt och tillbakahållen ilska som tar sig uttryck i aggressivitet och raseri. Det gör också att vi blir irriterade och sarkastiska, och är grogrund för passiv aggressivitet som långsamt förgiftar både vårt eget liv och livet för de vi har omkring oss. En annan konsekvens är när vi förnekar ilskan så till den grad att vi blir spända, oroliga och rädda eftersom vi inte tillåter oss att känna att vi är arga och därför inte kan försvara oss och säga ifrån när det behövs. När känslor förnekas och hålls tillbaka under lång tid i stället för att uttryckas blir de således ohälsosamma! I själva verket är grundkänslan ilska i sin rena form en urkraft som är starkt kopplad till passion, kreativitet, sexualitet, karisma och beslutsamhet. Den hjälper oss att sätta sunda gränser, respektera oss själva och andra och är en källa till den drivkraft som behövs för att vi ska kunna röra oss framåt i livet på ett glädjefyllt sätt.

Sorg

Tillbakahållen sorg kan förvandlas till depression, apati, kraftlöshet, trötthet, förtvivlan och nedstämdhet, och vi kan fastna i ältande, känna tomhet och tappa livsglädjen. Ett annat sätt är att använda fejkad glädje och överdriven optimism för att skyla över en obearbetad sorg. När vi däremot tillåter oss uttrycka när vi blir ledsna och sårade ger det oss lugn, djup och närvaro. Vi kommer i kontakt med vår kärna, har lättare att känna acceptans och blir samtidigt bättre på att lyssna och finnas till för andra människor. Vi ökar vår känslighet, får större tillgång till intuitionen och bättre förmåga att värdesätta de dagar vi har fått här på jorden.

Rädsla

Nedtryckt rädsla kan bli till panik, ångest, misstro och bristande tillit, som gör att vi håller oss tillbaka och inte tar de stegen framåt som vi behöver. Om vi inte är i kontakt med rädslan, kan den också ta sig uttryck i att vi blir ilskna och irriterade. Rädsla är en nedärvd instinkt som historiskt sett har skyddat oss från akuta, hotande situationer, men den fungerar även som en väckarklocka för att uppmärksamma oss på att vi är i en situation som inte är bra för oss långsiktigt. Vi kanske till exempel behöver förändra vår livsstil och ta hand om vår hälsa och då är det faktiskt bra att kunna känna in de långsiktiga konsekvenserna i stället för att ägna sig åt förnekelse, som att säga: ”Det händer kanske andra, men inte mig” eller "Man lever bara en gång, men vem vill leva för evigt?" och andra ursäkter. Du mår naturligtvis inte bra av att gå omkring och vara rädd – det är inte så vi menar – men om du vill göra en livsstilsförändring som verkligen är långsiktig och fullt grundad behöver du våga fundera på och verkligen känna hur ditt liv kommer att se ut i framtiden. Vad händer om 5, 10 eller 20 år om du inte gör de förändringar som du innerst inne vet att du behöver göra och som du egentligen vill göra. Det är mänskligt att känna rädsla och när du använder rädslan som vägledning blir den ett fenomenalt bränsle som hjälper dig att få ändan ur vagnen, kliva ut ur komfortzonen och agera!

Avundsjuka

Avund är en känsla som ofta är missförstådd och många känner skuld då de upplever avundsjuka. Men det handlar om att vi har lärt oss att det är en skamlig känsla och därför trycker vi ner och dömer den. Då förvandlas den à la jantelagen till svartsjuka, missunnsamhet, fördömande och kan yttra sig som näthat och andra mindre konstruktiva ytterligheter. Om du däremot tillåter dig att känna avund, och väljer att förstå vad den vill säga dig, så ger den viktig vägledning till vad du längtar efter att få mer av i ditt liv. Den eller det du är avundsjuk på är ofta en förklädnad för något helt annat som du saknar och det är känslan i sig som är en viktig vägledning. Om en annan person har det du vill ha, föder det en längtan efter något som du saknar och du blir uppmärksammad på detta. Du kan därmed använda den här längtan som drivkraft för att uppfylla ta in mer sådant in ditt liv som du mår bra av.

Kärlek

Instängd, tillbakahållen och villkorad kärlek gör att vi blir kalla, likgiltiga, stela, själviska och intellektualiserande i stället för kännande och empatiska. Vi kan också ta på oss en offeroll, bli osjälvständiga och lätt gå in i medberoenderelationer. När vi tillåter oss att känna kärlek får vi kontakt med vår inre kärna, för VI ÄR KÄRLEK – det är vår sanna essens! När vi har självkärlek blir vi empatiska, inkluderande, trygga, öppna och nyfikna på oss själva, andra människor och livet. Vi känner livsglädje. Det är när kärleken flödar fritt inom oss som vi har kärlek över till andra människor.

Emotionell träning

Nu hoppas vi att du ser fördelarna med att utveckla din känslomedvetenhet och det är något som vi behöver ägna oss åt under hela livet. Det är fullt jämställbart med fysisk träning med den skillnaden att i det här fallet handlar det om att bygga emotionella muskler. Det är mycket inspirerande, kul och spännande med känsloträning, och du blir rikligt belönad genom att du mår så väldigt bra av det. Det är samma princip som gör att du mår så bra av fysisk träning.

Vad har du att vinna på att intressera dig för ditt inre liv?

Känslomedvetenhet är en mycket viktig, och helt nödvändig del, som hjälper dig att må riktigt bra och hitta verklig, långsiktig lycka och djup tillfredsställelse. Men känslomedvetenhet är bara en av flera delar som alltid samverkar och som tillsammans skapar en helhet – det vi kallar för hjärtintelligens.

Hjärtintelligens (HQ) omfattar:

• Intellekt (IQ)
• Fysiska kroppen (kroppsmedvetenhet)
• Känslor (EQ, känslomedvetenhet)
• Livsenergi (vitalitet, qi, prana, energikropp)
• Intuition (själsligt medvetande, högre jag, guidning, vägledning, magkänsla)
• Förmågan att kommunicera med andra människor på ett autentiskt sätt och skapa djupa relationer.

Här kan du läsa mer om hjärtintelligens.

Varför nöja dig med lagom när ditt liv kan bli FANTASTISKT?